Detta är ett blogginlägg

Det är många resonemang om Ryssland och dess (stor)maktsambitioner dessa dagar.
Mycket är sanningen.  Men... inte hela sanningen.
På något sätt lyckas det ofta bli dubbelfel.

Jag vill komplettera och delvis nyansera bilden något.                                                                                         
Först generellt och sedan för Sveriges del.
Ryssland efter Sovjet och Boris Jeltsin var totalt slaget i spillror. I i stort sett alla avseenden. "Väst" kunde gjort mer för att stödja de liberala och demokratiska krafterna. I stället talades det ständigt om "Seger" över fienden. Utförsäljningen av de statliga bolagen var fullständigt feltänkt, och utförligt beskrivet av i t.ex "Mitt krig mot Putin" av Bill Browder. I detta läget tog Putin över. Vi kan i dag konstatera att det långsiktiga resultatet av hans långa maktinnehav, i stort sett på alla plan, åtminstone ur ett "västligt" perspektiv är en "Faield state".
En oligarkdriven kleptokrati. Men...läget när han tog över, var så nära total samhällskollaps man kan komma. Genom att alliera sig med de oligarker som i de flesta fall lurat eller på andra sätt roffat åt sig ägandet av enorma tillgångar i kölvattnet av Sovjetstatens upplösning, så kunde han/de börja en åternormalisering av vardagslivet för huvuddelen av den Ryska befolkningen.
Oligarker som visade aspiration för att utmana presidenten fick känna på sin egen medicin uppbackat av hela den genomkorrumperade statsapparatens kraft.
Men i längden skulle naturligtvis inte hela befolkningen låta sig nöja med varor i butikerna och stigande reallöner. Framförallt inte när de flesta via digitala medier, mer eller mindre fritt, kunde ta del av omvärldens utveckling. Som den gamle KBG-chef han var insåg han vissa fakta och vidtog mått och steg.

Först.                                                                                                    Nationell identitet måste återupprättas.                                                För att skapa ett "Vi" måste man först skapa ett "Dom".                                                                                     
Myten om den hämndlystna och aggressiva omvärlden måste (åter)skapas.

Därefter.                                                                                                Detta mytbygge räcker inte i längden.                                                                                                 Väst måste "luras" att faktiskt börja hota Rhodina. Några vapen eller militära resurser stod egentligen inte tillbuds. Men... att använda de tekniker för subversiv och undergrävande verksamhet, använda i alla konflikter kostade inte så mycket.                                                                                                  Statligt kontrollerade "Trollfabriker" nyhetskanaler som SPUTNIK och en stark kontroll av inhemsk media åstad kom två saker.
Påverkansoperationer i, framförallt och i första hand Europa skapade där bilden av ett farligare Ryssland än vad det var, och de ryggmärgsmässiga motreaktionerna kontrasterade inne i Ryssland den bild man behövde av en aggressiv och hotfull omvärld.                                                                                                                            ”Vi”, de Ortodoxa, mot det katolska eller ogudaktiga depraverat demokratiska Europa. Här spelade internationella sanktioner efter olika enligt mellanstatlig praxis rättsvidriga angrepp på Georgien och Ukraina in.                                                                                             I Ryssland kan ingen förstå upprördheten över att de tog tillbaka Krim, och det nära inland som krävs för direkt access, som Crustjev skänkte till Ukraina 1956 "då det inte hade någon betydelse".        
Nu när mottagaren, Ukraina, skulle gå över till "Fienden" var det ju inte mer än rätt att gåvan togs tillbaka.
Detta likt varje skilsmässa då familjeklenoderna, skänkta vid högtidsdagar måste återbördas, för det var ju inte en gåva "egentligen", utan bara stundens infall av bevis på uppskattning.                                    

De i väst som upprördes över tilltaget kan ju fundera över vad reaktionen skulle blivit om Cubanerna skulle försökt ta över kontrollen av Guantanamo, en av USA´s största flottbaser. Och...hur vi i väst skulle reagerat på agerandet.)

Sedan.                                                                                                   Skulle det visa sig att inte ens detta förhållande skulle kunna bestå. Skulle bluffen synas var det kört.                                                                                                 
Här spelade försynen presidenten i händerna. En spirande önskan hos några EU-motståndare i Storbritannien kunde, i samspel med Cambridge Analytica förmås driva missnöjet till en folkomröstning där spelet från Trollfabrikerna kunde förse båda sidor med vrångbilder, styra bort focus från det verkliga skeendet och i grunden starta nedmonteringen av världens största demokratiska handelsblock. EU.                                                                                                                                  
Detta på samma sätt som i stort sett all världens underrättelseverksamhet och politiska bevakning koncentrerades på "freds"-demonstrationerna som krävde väst efterföljd när Brezjnev efter en deklaration av ensidig fredssträvan drog bort mer än 200.000 trupp från Europa. Trupp som var en förutsättning för invasionen i Afghanistan. Det introverta perspektivet möjliggjorde invasionen då och gör idag att vi betraktar Ryssland inte bara som farligt utan även som en potent fiende.  
Allt under det att allt intresse är introvert Europeiskt.

Ryssland är en Failed State, med ett invånarantal på ca 140 miljoner, (mot Europas nära 500 miljoner) vilket dessutom ständigt minskar. Detta dels beroende på aborttal som överskrider födelsetalen, dels en medellivslängd under 70 år för män till följd av en kopiös alkoholkonsumtion. Vidare med den högsta andelen AIDS-fall utanför söder om Sahara.                                                               De har en ekonomi som är mindre än Italiens.
Men gamla reflexer styr vårt beteende och vi springer rakt i fällan.                                                             
Liksom USA gjorde i presidentvalet. (Även om den Ryska inverkan förmodligen hade en marginell inverkan).                                                                                              Det är i detta sammanhang intressant att studera kopplingar mellan företrädare för Cambridge Analytica, Brexitkampanjföreträdarna och företrädare för Trumpkampanjen, och sedan lägga till Trollfabrikernas konton och uppträdande på sociala media.

Enligt min uppfattning är vi rädda för fel saker.                                                                                                  Ryssland skall sättas på plats hårt och effektivt med Europeiska insatser.                                                                                                  Här måste till kombinerade underrättelseoperationer i kombination med sanktioner, och massivt understöd till inhemska demokratiska och liberala krafter.                                                                                  
Inte för att Ryssland är speciellt farliga militärt, (Läs de årliga rapporterna från det Brittiska International Institute for Strategick Studies. De talar sitt tydliga språk.) eller har någon ekonomi att backa den militär de har.                                                                                  Nej, för att de aktivt och medvetet undergräver den demokratiska samhällsutvecklingen i väst.
Hitintills har Europa sammantaget gått på det.                                    

Det måste bli slut med det.
Europa måste sluta vara rädda för den lilleputt som leker stormakt. De är som den lilla klick mobbare på skolgården som drar runt och ställer till djävulskap, tills någon sätter dem på plats. Om vi vill det är det bara att göra. Därutöver skall de inte ha mer uppmärksamhet än vad de förtjänar. 

För Sveriges speciella del är förhållandet litet annorlunda. Inklämt mellan Ryska intressesfären och litet försiktigt inbäddat i NATO ser vi ut som en variabel inom parantes i en ekvation. För att lösa en ekvation vill man börja med variabeln. Neutralisera eller lösa ut den.
Vi ligger geografiskt där vi ligger och även om Ryssland borde vara ett ickeproblem för Europa som helhet, så är det, det gränssättande och normerande för vår säkerhetspolitiska och försvarssituation. Inom parantesen.
Om det är något Ryssland varit bra på under senare år, när man inte har speciellt mycket ”brute force” att disponera på en global eller ens en europeisk arena, så är det en "alternativ strategi", påverkansoperationer och asymmetrisk krigföring.                                Detta är mer än nog för att dimensionera vårt försvar.
Gå med i NATO säger några.
Ok, fördubbla dagens försvarsanslag, vilket det kommer att krävas för ett medlemskap, redan nu och använd resurserna för egen/Nordisk nytta först.
Så kommer det andra naturligt sedan.

Det omvända blir nog ”obra”.                                                                                                                                                                       
Dixi.                                                                                                                                                                                    Jörgen Hansson

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

  • Carina » Mina Blogginlägg:  ”Av eld kommer eld. Något latinskt uttryck jag läste någon dag innan valet. Så r”

  • Arne Tillberg » Detta är ett blogginlägg:  ”Hej Jörgen , jag tycker att detta är väldigt gediget o proffsigt ! Ser fram emot..”

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln